Metaltown 2009

26 - 27 Juni var det dags för Metaltown i Göteborg. Jag och tjejen var peppade som bara den! Strålande solsken, nästan för varmt, mycket metalfolk (Runt 20000 som mest) och humöret på topp. Har valt att bara ta med de banden jag tyckte var riktigt bra eller som hade något speciellt. Annars blir det väldigt mycket läsning för er. (Vilket det blir ändå, men hoppas ni står ut.)

Fredagen inleddes med Dead by april och vi stod längst fram, mitt i moshpitarna, och trängdes bland allt folk. Men vilken start på helgen! Synd att de inte hann göra deras kändaste låt, Losing you. Lite falska toner här och där, men de får väl skylla på att de var lite sjuka vilket jag fått höra efteråt. Men men, jag är nöjd!


Nästa band vi tittade på var Pain, ett okänt band för mig som överraskade stort! Härliga melodier och goa texter. Sångaren (Peter Tägtgren, som är den enda medlemmen i Pain) var riktigt duktig! Såklart hans inhyrda artister/musiker också!


Ett annan band vi tittade på var Disturbed som jag hade höga förväntningar på och var allmänt peppad på att se. De fick igång publiken väldigt bra, var roliga på scen och hade en perfekt blandningar mellan skrik och rockrösttoner. Riktigt lyckat!

På Slipknot stod vi en bit bort och blev allmänt mosade av publiken. Fick hålla om tjejen så hon inte skulle klämmas ihjäl. Överraskande bra scenshow. Tyckte det var lite för lite effekter för att vara sista bandet men. Det överlägset bästa med showen var deras trumset som kunde vridas runt sin axel och tillslut satt han och spelade upp och ned på(!) De har en del bra låtar, fast blev inte riktigt nöjd. De får godkänt av mig. Hade hoppats på mycket mer för att vara det sista bandet på fredagen.




Lördagen inleddes med Evergrey som jag inte heller hade hört något från. Även detta bandet överraskade stort, faktiskt snäppet bättre än Pain. Många riktigt bra låtar. Coola, roliga göteborgare!


Nästa band vi kollade på var Dragonforce.
Det enda bandet på festivalen som jag faktiskt kan låtarna till. Kanske därför jag var så inne i dem. Verkligen älskar deras scenshow och deras mäktiga musik. Sådär härligt flummiga, galna och roliga! Väldigt underskattade, tyvärr.



Nästa band för rakning var Mustasch som har riktigt bra låtar. Melodiska och härliga. Lagom mycket skrik. Roliga på scen och pratade mycket mellan låtarna. Så det ska vara helt enkelt!









Sen som sista band så har vi "the big Diva himself" Marilyn Manson. Folket ropade "Manson, Manson!" långt innan han äntrade scenen. Hade riktigt bra platser. Längst fram. Så man kunde hålla i sig i kravallstaketen när alla tusentals människor tryckte på. Faktiskt bättre enligt min mening än att stå någonstans i mitten och inte kunna hålla i sig överhuvudtaget och bara allmänt flyga runt som någon svettig vante. Vakterna drog ut tjej efter tjej som höll på att svimma. Lite läskigt att se men. Ridån föll och manson uppenbarade sig som ett spöke ur dimman. Skrik ekade i öronen. Förväntningarna var skyhöga!
Men när det kommer till kritan så var han faktiskt inte så bra. Han har faktiskt bra låtar, det måste jag säga men hans scenshow bestod till största delen av "Hej, jag är Marilyn Manson, jag är kung över världen" vilket jag inte gillar.
Han var ok, varken mer eller mindre.

En underbar helg helt enkelt!